Yo folks!

2012-05-16 @ 22:00:02 | Art Kommentarer: 0
Jag har börjat göra en ny bild, en som jag mest gör för att det är ny teknik jag arbetar och jag tycker den tekniken är väldigt rolig men den tar extra mkt tid bara. Har gjort bara ansiktet på denna figur och jag är faktiskt nöjd. Om ni ser på denna tekniken så är det med "linjer" och bearbetat med lager på lager utan att smeta ut det. Jag tycker det är svårt men otroligt kul för det ser mer verkligt ut. I början så var jag bara negativ och ville sluta men det har lyckats bli ngt utav det :) så nu kan jag knappt sluta. Jag ska nu i ducshen och sen är det konfa läger imorrn och på lördag konfirmeras jag... Cya folks!

In da' Höganäs

2012-03-19 @ 15:59:49 | Allmänt Kommentarer: 0
Jag måste säga det att här i höganäs på PeterSven skolan är det awesome. Vet inte vad jag ska säga om dem men det är en rolig klass. Man känner sig inte liten på något sätt alls, lite som ens egen klass men helt klart annorlunda när man tänker på skämt och sånt. Min dag har varit rätt grym ändå :) De har ju så korta lektioner! Jag är van vid att vi har typ 3 timmar matte en gång i veckan medans dem har 1h 3gånger i veckan. DET ÄR SLAPPT! Alla lärare är inblandade i allt, väldigt förvirrande enligt mig men praktiskt. Skolan är liten och uppdelad i många olika ställen. Man får heller inte gå runt med skorna i skolan, liiiite segt tycker jag x) Eleverna har alla möjliga personligheter! Pajaser, lugna och tysta som man inte hör av, snälla och tillmötesgående, tuffa och ja listan kan fortsätta. Jag har haft idrott, NO, matte och även extra läxhjälp. WIHU! 

Min dag började med ett uppvaknande klockan 7.15 ungefär och sedan skulle jag skjutsa Ina och hennes tunga väskor med min gröna älskade cykel. Vi höll även på att missa bussen tack vare den sega och oerhört starka motvinden! Fyfasen... Men sedan så var det ett pinsamt läge då man inte pratade med någon och de inte pratade med mig heller. Lite outsider, men man kände igen många personer från facebook och som man hört talas om. Ja, sedan var det dags för musik, jag klinkade lite p en gitarr som skulle "föreställa" en bas och efter ett tag satte det sig bättre och blev rätt okej. Efter det hade vi matte, det var inte speciellt sensationellt, och vi räknade typ volym och sånt (vi hade gjort det lite i höstas) sååå ja jag körde på9ornas mattebok, AS STOLT! Sedan var det idrott och vi joggade en del och lite svettig blev man. Har inte så mycket att säga om det... SEDAN hade vi NO men helt ärligt så läste vi mer på min gamla blogg än om Austin Armoured Car som hon skriver om. Komiskt nog så tog jag en plats där för Inas kompis i gruppen skulle till läkaren, mihihi. Efte det var det mentors tid och sedan läxhjälp. Inte så mycket att säga om det.. MEN har varit en grym dag!

Fuck me, Im.. almost Famous

2012-03-17 @ 21:57:42 | Art Kommentarer: 1
Nu är så att jag kommer göra ett bokomslag till en tjej som skrivit en bok på engelska i Untied Kingdoms. Kommer bli spexxat!!! Jag känner mig så jävla duktig! :) hoppas det bara blir av nu också! Inga detlajer kommer då jag och tjejen måste komma överrens om allt innan NÅGON annan får reda på det förutom min advokat Maja, haha. Sååå här kommer mina skisser och detta är dock det ända som kommer slippa ut bland de få nyfikna själar som finns där ute. Endast skisser :)

Freedom

2012-03-15 @ 11:14:38 | Allmänt Kommentarer: 1
Så, nu har det varit så att jag varit busig och stuckit iväg utan lov en hel natt så jag fick utegångsförbud i ca 2 veckor. Därför har jag inte bloggat iheller då jag inte haft internet eller något. TACK för tat jag är FRI igen! såååå bloggish is coming :)))

Hade jag kunnat skjuta min data hade jag gjort det...

2012-02-22 @ 22:04:05 | Allmänt Kommentarer: 2
Min data raderade ett as långt inlägg jag hade gjort :((( JÄVLA PISS!

Rubriklös

2012-02-21 @ 12:36:34 | Allmänt Kommentarer: 2
Jag har nu sportlov och fy fan vad skönt! Jag var på friskis igår med Maja för att träna bort fettet lite. Det var indoorwalking pass och man kan se det lite pensionärigt men man blev faktiskti svettig, man kan ändra motståndet själv. Sen så köpte jag lite kläder för extra pris. Helt okej pris faktiskt. Ska försöka rida idag då banan MÅSTE tina snart och allt, har inte ridit ordentligt på fleeeeeera dagar... känner mig så dum mot Candy och seg...Jag hatar att ha häst under vinter, allvarligt talat. Har även beställt 2 böcker(kalla mig nörd) och hoppas de kommer idag vid 14.00!!! Ska läsa vidare om Zoey<33 I lördags så hade vi fest och då var Ebba och hennes familj här och då kollade vi på denna videon, tycker hon är grymt söt och har en grymt cool talang!

Long time.

2012-02-15 @ 22:43:26 | Fotografering Kommentarer: 4
Jaooo, nu har det gått ett tag sen jag bloggade sist och jag håller på att fortsätta på tutorialen :) Men ja, var på konfaläger nu denna helgen och sedan var det alla hjärtansdag i tisdags sååå nu idag, får det bli ett snabbt inlägg ist. Jag har varit ute och fotograferat liiiiite *hosthost* och blivit riktigt nöjd över några. Mest på detaljer men de känns mest personliga för mig just nu. Är inte mkt för rörligt nu under vintern förutom när jag släppte ut hästarna då hade jag gärna velat ha kameran där när hästarna busade i snön men ja.
.
.
-Roses are red, Violets are blue, I know what I want to do
.
.
- Mystirous Night
.
.
- Are you Coming?
.
.
- Chasing
.
.
- Hanging Tree
.
.
- I'll Follow
.
.
- Help?
.
.
- Light through the Darkness is Love

Antilop Del1

2012-02-07 @ 21:34:49 | Tips! Kommentarer: 3
Jag har nu valt att visa lite hur jaggör mina bilder och jag kommer lägga in del efter del och nu då i första delen är linjerna och grunden. Ursäkta om det blir dåligt men första tutorialen. Om ni inte förstår kan ni alltid fråga :)
1. Först börjar jag med att lägga lite blå linjer vilket jag sedan lägger i detaljer med vanlig svart färg på nytt med extra nogrannhet då jag inte vill behöva göra om det. Kan var bra att titta på en bild samtidigt som du försöker göra en bild på ett djur/ människa, det hjälper otroligt mycket för att se skuggan och positionen mer och bättre. Minnet kan lura en ibland så förlita er inte helt på det.
2. Sedan gör jag ett nytt lager under 'Linjer' som jag har valt att döpa till 'Grundfärg' och den ska vara transparent som ni även ser på bilden med "schack rutorna". Gör sen gärna ett till lager som du kan döpa till 'färgerna' för att hålla reda på vilka färger du använt på bilden, du kan alltid göra lagret osynligt om du inte vill ha det där när du jobbar.
3. Ta en ganska neutral färg och lägg på lagret 'Grundfärg'. Du kommer arbeta på massa olika lager ovanför detta. ha gärna en bra marginal på kanterna för du ska smeta/använda smudge och då är det bra med marginalen, har hänt ibland att man fårr en liiiiten bit i kanten som sett förjävligt ut och pajjat hela bilden. Skriv som sagt upp färgerna du använder i hörnet på ett annat lager som ligger först under alla utom det blanka, skriv även upp pensel storleken. Alltid bäst!
4. Du kan nu börja med att lägga mörka skuggor, alltid lättare(enligt mig) att gå från normal till mörkare och skarpare skuggning, Tänk på att du kommer få använda MÅNGA lager, kanske upp till 60 lager på bara hals och huvud(om du nu väljer ett djur av sådan här typ). Så döp inte ett lager till 'färg' utan gärna typ 'huvud' och om du använder gimp kommer lagerna att numrera sig själva. Men välj gärna en färg som skiljer sig mycket från grundfärgen för att lättare få till rätt, annars kommer det inte synas när du smetar ut färgen.
5. Smeta ut färgen. Du kan gärna göra linje-lagret osynligt för att se om din skuggning passar till formerna och blönket i päls/hud och någorlunda realistisk.
.
.
Mer kommer men detta får ni nöja er med som del 1. Kan ta tid att få till linjerna och färgerna så öva. Det blir aldrig perfekt första gångerna. Ta tid på dig och gör det bästa du kan!

Awesome dude.

2012-02-06 @ 20:39:52 | Video Kommentarer: 2
Har fan inte sett någon grymmare än William Spetz! Sjukt rolig och träffar på rätt punkter heeela tiden! Spontan kille, det är roligt när man inte vet vad som ska hända!

Pictures.

2012-02-06 @ 18:57:05 | Fotografering Kommentarer: 2
Jag har inte hunnit ta så många intressanta bilder då det mörknar fortfarande väldigt snabbt och det är kallt, sedan tiden räcker inte till helt. Här är några stycken iaf :)


Happy Kid.

2012-02-05 @ 21:57:37 | Allmänt Kommentarer: 0
Jaooo idag så tänkte jag "hmm... fan vad mycket tid jag har egentligen, borde fan göra något jag inte hinner med annars". Sååå jag bad mamma kolla om Perfekt hade öppet, vilket de inte hade så vi åkte in till NetOnNet istället och köpte mig en ny kamera! Oh yeeeeaah, I love it<3 Absolut the shit! Kan filma i HD nu :3 JAG ÄR SÅ JÄVLA GLAD!!! :D:D:D usräkta dampet** Så nu sitter jag här, på mitt lilla (fast det är större än normalt) rum och gossar i Älsklings tröja och fotar sönder min alldeles nya Canon EOS 600D. DAMN vad Älsklings tröja är mysig, speciellt när den bara luktar som honom. Jag har faktiskt inget intressant att skriva idag... Suger lite men ja, mina planer denna veckan är: 1. plugga inför matteprovet 2. göra min utlovade tutorial om min redigering och hur jag tecknar på mitt ritbord 3. munka 4. konfa läger i helgen (usch jao) 5. fota/filma/testa på den nya kamerans gränser 6. träna tisdag, onsdag, fredag. 7. rida ffs 8. försöka hitta ett mellanrum så jag kan slappa också.
Sen glömde jag säga det att Jessica min kusin var här idag. Vi åkte som sagt till NetOnNet sedan till Hööks så hon kunde köpa ett hundtäcke till sin rottweiler, Texas. Hade skoj på vägen och skratta en del, mysigt som tusan, bara jag,mamma och Jessica. Berättade den roliga historien om Louises olyckliga bilägande som jag fick veta från Thomas Axel Nilsson. Fixade stallet idag också, jag o Rebecka delar på helgerna för vi ska hinna vara med kompisar båda två, eftersom Rebecka tog igår. Vattnet är alldeles fröset i ledningarna så man får springa med hinkar hela vägen från potatis-tvätten till stallet fram o tillbaka. Det är nog det segaste med vintern i stallet... Nu borde jag sova så jag inte är för seg imorrn, det bästa är ju inte om man för sover sig första dagen i veckan. JAG ÄR DUKTIG PÅ DET!

What do the People want?

2012-02-05 @ 12:12:50 | Tips! Kommentarer: 1
Jag har fått en liten förfrågan om jag inte kan lägga upp lite tips o trix i hur jag redigerar o.s.v. Kommer säkert komma upp något om fotografering och sånt. Men vad skulle mina kära läsare vilja ha? :) Skulle ni kunna säga något område i redigeringen jag gör? Just tell me and it will be up soon!

Could the hope Save us?

2012-02-04 @ 12:34:00 | Neerdoo Kommentarer: 2
Jag har gjort en novell från andra världskriget som jag ska lämna in på svenskan men kul o höra avd andra tycker kanske? :)

Kan hoppet rädda oss?
Jag blundade hårt när jag hörde nyheterna spelas upp på radion, om hur många dödsfall vi hade, hur allt var mellan gränserna. Tyskland försökte erövra och lyckades till viss del. Det gjorde ont i mig att höra hur andra levde för stunden och hur många som misste sina nära och kära. Snart var det min tur att få stå där öga mot öga med fienden, och tanken på detta fick det att knyta sig i magen på mig. Tårarna trängde fram mellan de hårt sammanpressade ögonlocken. Sorgen övergick till frustration och ilska. Med gråten i halsen smällde jag hårt i bordet så det skallrade. Alla vände blicken och uppmärksamheten mot mig när jag satt där i innerlig mental kamp. Det stod mellan hatet, sorgen, hjälplösheten och styrkan av att vilja slå varenda tysk soldat hämndlystet.
"UPPSTÄLLNING!" ljöd det i hela salen från en man i andra sidan rummet.
Alla skyndade snabbt att ställa upp sig på sin linje och plats i det avlånga och stela rummet med vita väggar.
"Ni vet alla att detta kommer bli tufft och vi kommer mista ungefär två tredjedelar utav armén. Men vi får hålla hoppet uppe och önska varandra lycka till och be för att det kommer gå bra för alla."
Det var de sista avslutande orden vi fick innan vi åkte iväg men båtar över till Frankrike.
Båtarna gungade och många kände sig sjö sjuka och försökte hålla masken så det inte såg ut som om de skulle kräka när som helst. Själv stog jag bara där och glodde rakt ut i det böljande vattnet som slog hårt mot båten som trottsade vågorna och pressade sig fram mot landet på andra sidan. En man med en ledarröst ställde sig bredvid mig men händerna knutna bakom ryggen och sa: "Mr. Parker, jag har förväntan om att du kommer hem helskinnad. Slaget kommer bli svårt men din mor hoppas på att få hem dig hel, något din far inte gjorde." Hans uttalade ord fick det att bränna i ögonen på mig och hjärtat banka hårdare. "Ja, sir" svarade jag tillbaka, kanske en aning sorgset. Mannen vände ansiktet mot mig. "Du är en av de bästa soldaterna vi haft här under denna tiden. När du kommer hem ska du få ära, beröm och bra betalt. Det du för för ditt land är obetalbart." Han tog mig om axlarna samtidigt som han viskade: "Lycka till soldat" innan han marscherade ut mot deck och ropade ut till alla. "Det är nu dags att göra i ordning för avstigning om en timme. Var beredda på att det finns soldater, inte många men ett antal som står beredda i hamnen med sina vapen. Lycka till soldater!"
Skottlossningen var igång och man hörde hur metall kulorna studsade mot metallen på båten. Allt var öronbedövande samtidigt som man hörde sina vänner i armén skrika av smärta. Männen föll över bord blödande och döende och med saltvattnet som extra svida. Jag satt bakom kanten i fören som skydd medan jag sköt ut mot de naiva tyskarna. Pulsen ökade precis till samma nivå som om man sprungit ett maraton. I nöd, tack vare pulsen och rädslan, tvingades jag att sätta mig ner. Det var nu eller aldrig, antingen komma hem levande eller dö som min far. När jag försökte ställa mig på huk slog båten emot land och banade upp en liten reva på land. Jag slungades mot kanten med ett tryck som fick andra att trilla överbord och flera, liksom jag, kastades runt på båten. Alla låg i chock och tittade runt sig. Våran båt hade rammat över en och annan tysk som nu låg nertryckta under båten. Mannen, eller generalen från tidigare, skrek:
"ÖVER BORD MANNAR! KÄMPA FÖR ERT LAND!!!"
Han hann inte ens avsluta meningen innan han blev träffad mitt i bröstet av en tysk gevärskula och trillade ihop på decket. Smidigt kastade jag mig över kanten på båten ner i sanden och sprang på huk längs vassen på stranden. De som dödat min far ska få betala för det de gjorde. Plötsligt hoppade en tysk soldat fram mitt framför näsan på mig och siktade med sitt gevär mot mig. Jag stod stilla ett tag medans han viskade med skällvande röst:
"Sie schießen..."
Som den soldat jag var stod jag stilla med mina blå ögon stirrandes på honom medan han nervöst gick runt mig med vapnet i högsta hugg. När han började backa mot stranden fick jag nytt hopp. Jag sneglade lite på hans fötter när han fortsatte att backa, drog sedan mitt vapen snabbt och sköt han i foten. Tysken ramlade ihop samtidigt som han gårmade och frustade om sin onda fot. Jag såg min chans och kastade mig mot honom, men halkade till och föll platt i den kalla, blöta sanden. Jag tittade upp och såg hur den tyska soldaten med skrämda ögon riktade sin mauser mot mitt huvud. Jag stirrade under ett ögonblicks tid rakt in i pipan på vapnet och undrade: Kan hoppet rädda mig? Kan hoppet rädda... oss?
Kan hoppet rädda oss?
Jag blundade hårt när jag hörde nyheterna spelas upp på radion, om hur många dödsfall vi hade, hur allt var mellan gränserna. Tyskland försökte erövra och lyckades till viss del. Det gjorde ont i mig att höra hur andra levde för stunden och hur många som misste sina nära och kära. Snart var det min tur att få stå där öga mot öga med fienden, och tanken på detta fick det att knyta sig i magen på mig. Tårarna trängde fram mellan de hårt sammanpressade ögonlocken. Sorgen övergick till frustration och ilska. Med gråten i halsen smällde jag hårt i bordet så det skallrade. Alla vände blicken och uppmärksamheten mot mig när jag satt där i innerlig mental kamp. Det stod mellan hatet, sorgen, hjälplösheten och styrkan av att vilja slå varenda tysk soldat hämndlystet.
"UPPSTÄLLNING!" ljöd det i hela salen från en man i andra sidan rummet.
Alla skyndade snabbt att ställa upp sig på sin linje och plats i det avlånga och stela rummet med vita väggar.
"Ni vet alla att detta kommer bli tufft och vi kommer mista ungefär två tredjedelar utav armén. Men vi får hålla hoppet uppe och önska varandra lycka till och be för att det kommer gå bra för alla."
Det var de sista avslutande orden vi fick innan vi åkte iväg men båtar över till Frankrike.
.
.
.Båtarna gungade och många kände sig sjö sjuka och försökte hålla masken så det inte såg ut som om de skulle kräka när som helst. Själv stog jag bara där och glodde rakt ut i det böljande vattnet som slog hårt mot båten som trottsade vågorna och pressade sig fram mot landet på andra sidan. En man med en ledarröst ställde sig bredvid mig men händerna knutna bakom ryggen och sa: "Mr. Parker, jag har förväntan om att du kommer hem helskinnad. Slaget kommer bli svårt men din mor hoppas på att få hem dig hel, något din far inte gjorde." Hans uttalade ord fick det att bränna i ögonen på mig och hjärtat banka hårdare. "Ja, sir" svarade jag tillbaka, kanske en aning sorgset. Mannen vände ansiktet mot mig. "Du är en av de bästa soldaterna vi haft här under denna tiden. När du kommer hem ska du få ära, beröm och bra betalt. Det du för för ditt land är obetalbart." Han tog mig om axlarna samtidigt som han viskade: "Lycka till soldat" innan han marscherade ut mot deck och ropade ut till alla. "Det är nu dags att göra i ordning för avstigning om en timme. Var beredda på att det finns soldater, inte många men ett antal som står beredda i hamnen med sina vapen. Lycka till soldater!"
.
.
.Skottlossningen var igång och man hörde hur metall kulorna studsade mot metallen på båten. Allt var öronbedövande samtidigt som man hörde sina vänner i armén skrika av smärta. Männen föll över bord blödande och döende och med saltvattnet som extra svida. Jag satt bakom kanten i fören som skydd medan jag sköt ut mot de naiva tyskarna. Pulsen ökade precis till samma nivå som om man sprungit ett maraton. I nöd, tack vare pulsen och rädslan, tvingades jag att sätta mig ner. Det var nu eller aldrig, antingen komma hem levande eller dö som min far. När jag försökte ställa mig på huk slog båten emot land och banade upp en liten reva på land. Jag slungades mot kanten med ett tryck som fick andra att trilla överbord och flera, liksom jag, kastades runt på båten. Alla låg i chock och tittade runt sig. Våran båt hade rammat över en och annan tysk som nu låg nertryckta under båten. Mannen, eller generalen från tidigare, skrek:
"ÖVER BORD MANNAR! KÄMPA FÖR ERT LAND!!!"
Han hann inte ens avsluta meningen innan han blev träffad mitt i bröstet av en tysk gevärskula och trillade ihop på decket. Smidigt kastade jag mig över kanten på båten ner i sanden och sprang på huk längs vassen på stranden. De som dödat min far ska få betala för det de gjorde. Plötsligt hoppade en tysk soldat fram mitt framför näsan på mig och siktade med sitt gevär mot mig. Jag stod stilla ett tag medans han viskade med skällvande röst:
"Sie schießen..."
Som den soldat jag var stod jag stilla med mina blå ögon stirrandes på honom medan han nervöst gick runt mig med vapnet i högsta hugg. När han började backa mot stranden fick jag nytt hopp. Jag sneglade lite på hans fötter när han fortsatte att backa, drog sedan mitt vapen snabbt och sköt han i foten. Tysken ramlade ihop samtidigt som han gårmade och frustade om sin onda fot. Jag såg min chans och kastade mig mot honom, men halkade till och föll platt i den kalla, blöta sanden. Jag tittade upp och såg hur den tyska soldaten med skrämda ögon riktade sin mauser mot mitt huvud. Jag stirrade under ett ögonblicks tid rakt in i pipan på vapnet och undrade: Kan hoppet rädda mig? Kan hoppet rädda... oss?

Does the conscience save the humanity?

2012-02-03 @ 18:33:58 | Deep as hell Kommentarer: 4
Jag har tänkt djupt på livet flera gånger om. Är det värt att leva om man inte vet vad man ska leva för? När man får stå ut med så mycket smärta, hemska tankar, händelser och sorgen som utspelar sig? Visst, glädjen, lyckan och kärleken vi upplever är mer värd än det vi inte vet vad vi ska gå igenom så småning om, hur mycket vi kommer gråta. Ja, jag tänker otroligt djupt nu men det är bara för att i skolan på svenskan så ska vi skriva en novell/berättelse i dåtid från en välkänd händelse som ram. Jag valde nu andra världskriget och så jag läste vidare om hur folk levde i Tyskland och även här i Sverige. Jag hittade en text från Edvin Larsson under kriget som beskrev, dock på gammelsvenska, hur han hade det ute på fältet som militär i Sveriges försvar.

Jag tycker det här är hemskt att det var såhär och jag vet att det inte är verklighet längre. Men jag fattar inte hur naiv och egoistisk människan är. Om man tänker på hur folk levde under andra världskriget som startade bara för att en rasistisk nazist hade otur i sin framgång inom konsten. Är det inte "Gud" som säger att vi OAVSETT färg, ursprung, religion och bakgrund är värdefulla? Varför ska då människan gå emot varandra och utplåna de som är lika värda? Jag ser ingen skillnad mellan svarta/invandrare/muslimer/judar eller något annat som vi kan komma på. Människan har inget samvete, eller har den det? Isåfall vart tog det vägen? Eller försöker den gömma den, stänga in samvetet för att slippa se misstagen den själv gjort? Vi tycker att det är synd om oss själa hela tiden och ja det är klart att alla har motgångar så som bråk, skilsmässor, olycklig kärlek, förlorad vänskap, döende som står oss nära, men vet ni vad? Det är INGET jämfört med vad andra får stå ut med. Folk som är hemlösa, utsatta för övergrepp, torterade, misshandlade, våldtäkt, mord och hot. Jag vet att det inte är lätt att inte sörja sig själv men ibland är det bättre att tänka på de som är mer utsatta än en själv. Att vi bryter ett ben är inte samma sak som att dag efter dag bli utsatt för misshandel. Livet är inte lätt, och inte rättvist, det påstår jag absolut inte men det finns alltid någon som har det värre. Jag lyssnade på en tjej som blivit utsatt för övergrepp hela sitt liv. Allt hon sa var "No freedom, no faith... I've stop beliving that someday I'll be happy or loved by someone who cares about me. My family adopted me away becasue I didnt want to be as my family. My dad is a gang member and my mother and sister is prostituted. I have been living on a foster home for 7 years. My hope is over." Tänk de som behöver sälja lite av sig själva för att försörja sin familj, att fortsätta leva genom att ge upp sin rätt om personliga områden bara för att kunna leva? Jag frågar ännu en gång, kan människans samvete rädda den från att utplåna sig själv?

Is it..cold?

2012-02-02 @ 21:19:59 | Allmänt Kommentarer: 0
Nu sitter jag här och trummar på skrivbordet. Så duktig som jag är så gjorde jag precis klart 5 sidor matte, koordinatsystem och tänker fram och tillbaka på var jag ska lägga mina pengar och om jag verkligen behöver detta. Förhoppningsvis behöver jag ju det eller så vill jag vara helt säker på att jag absolut inte behöver det. Som jag säkert inte har skrivit så har jag sålt min Canon EOS 1000D till Rebecka, min klasskompis, som är super nöjd med den, även hennes pappa. Så nu tänkte jag mig en Canon EOS 600D med HD-inspelning istället. Jag har ju pengarna men jag vill att det ska vara värt det för 6000kr är inte något jag bara vill kasta iväg snål som jag är. Sedan ska jag skaffa ett passande UV-filter som skyddar objektivet samt koncentrerar skärpan något. Tänker tillbaka på hur otroligt glad jag var över min nya, dyra, fina och otroligt efterlängtade kamera. Sprang runt hela dagen för att fotografera och fyllde hela minneskortet med massa bilder allt från blommor, katter, orörliga motiv, människor och hästar. Otroligt glad var jag, helt ofattbart i denna tid då jag kanppt fotograferade då jag kände att min kamera kändes sliten för mig.



Sen åter till rubriken, hur kallt ska det bli i lilla Skåne?! Någon i klassen snackade om hela 30 minusgrader, tror inte på det men ändå, sjukt att graderna ska börja sjunka nu när julen är över och man kan inte ens hämta in hästarna från hagen utan att fingrarna domnar bort, sedan kan man inte ens rida ordentligt längre. Blir så jäääävla fuucking irriterad! Vill bara smälla igen dörren om och om igen. Lätt damp? Jaoo. Sedan en sista notis kan man bara gå in på expressens egna videokanal på hemsidan och hitta helt cpade filmer som kommit från nyheterna, det var en kille som började köra ett "skådespel" med byxorna nere på sin kompis när han vann 2000kr i ett travlopp... Sjuk kille?


Text kommer här...

Design By FailedKid
RSS 2.0